Förra veckan fick eleverna bygga energiburkar. Tanken med burkarna är att få eleverna att bli medvetna om att det hela tiden sker olika energiomvandlingar (energin byter form). Vi har pratat om sju olika energiformer; strålningsenergi, värmeenergi, elektrisk energi, kemisk energi, rörelseenergi, lägesenergi och kärnenergi.

Vi har också börjat att titta på energiflöden som innebär att det finns olika sätt för energin att överföras, byta form eller flyttas. Detta gör den genom strålning, strömning eller ledning.

Kommande vecka kommer vi att titta lite mer på de olika energikällorna som vi använder för att få energi. De delas in i förnybara och icke förnybara. Förnybar energi tar inte slut och till den hör vattenkraft, vindkraft, solenergi, biogas och geotermisk energi. Kol, olja, naturgas och kärnkraft är exempel på icke förnybar energi. Den energin kommer att ta slut och påverkar vår miljö på ett negativt sätt.

Nedan följer mål och begrepp som eleverna ska kunna efter avslutat område:

• Kunna förklara hur energin kan omvandlas, men aldrig försvinna
• Kunna förklara hur energi flyttar sig mellan föremål som har olika temperatur
• Veta vad som menas med isolering
• Känna till olika fossila och förnybara bränslen och hur de påverkar klimatet och vår miljö

Viktiga ord och begrepp

• energi
• elektrisk energi
• strålningsenergi
• värmeenergi
• lägesenergi
• rörelseenergi
• kemisk energi
• energiprincipen: Energi kan aldrig skapas eller förstöras på nytt, den kan bara omvandlas
• omvandlas
• energiflöde
• strålning
• ledning
• strömning
• isolering
• energikälla
• förnybar energi
• icke förnybar energi
• fossila bränslen
• växthuseffekten

I matten arbetar vi nu med tid. Eleverna fick innan jul göra en fördiagnos där vi kollade av den analoga och digitala klockan. Resultatet av den visade att vi behöver jobba lite extra med digital tid. Träna gärna lite extra hemma. I området kommer eleverna på olika sätt få träna på att räkna med tid. Det kommer innefatta både analog, digital samt kunna använda dagar, veckor, månader och år. Vi tittar på strategier för att lösa liknande problem nedan.

Exempel på uppgifter:

Hur många sekunder är 4 min och 30 sek?

Hur många timmar är 3 dygn och 12 timmar?

Klockan är 15:00. Hur mycket är klockan 2 timmar och 40 min senare?

Hur lång tid har det gått från klockan 09:15-11:45?

Lisa börjar skolan klockan 8:15. Det tar 25 min för dem att cykla till skolan. När behöver hon cykla hemifrån?

Kalle börjar skolan klockan 8:15. Det tar kalle 14 min att cykla till skolan. Innan Kalle cyklar behöver han äta frukost (25 min), klä på sig (5 min) och borsta tänderna (2 min). När behöver Kalle senast gå upp för att hinna i tid till skolan börjar?

Kommande två månader har årskurs 4 fått möjlighet att testa på ett nytt digitalt läromedel. Det innefattar alla ämnen förutom slöjd, bild och idrott. Efter två månader kommer skolan ta ett beslut om vi ska fortsätta. Vi kommer att använda det dagligen vilket gör det extra viktigt att eleverna har med sina ipads (viktigt att det är laddade).

Eleverna loggar in med sin skolmail och det lösenord de själva har bestämt på https://gleerupsportal.se/login/

De använder sittt förnamn.efternamn@skola.vaxjo.se

Har man glömt sitt lösen så trycker eleverna på ”glömt lösen” på inloggningssidan där de sedan får återställa med att skriva in sin mejl – gå till sin mejlinkorg – följa länken – sen välja ett nytt.