Biologi – Djur

Idag har vi börjat arbeta med området djur. Eleverna har i par fått skriva ner djur och sen delat in dem på valfritt sätt i grupper ex efter färg, var de lever, hur de ser ut mm. Efter det pratade vi om att djuren delas in i två grupper, ryggradsdjur och ryggradslösa djur. Till ryggradsdjuren hör fåglar, däggdjur, fiskar, kräldjur och groddjur. Till de ryggradslösa hör tagghudingar, leddjur, maskar, nässeldjur, blötdjur, svampdjur, maskar och urdjur.

Mål med området djur:

  • Veta vad menas med cellandning
  • Känna till vad som kännetecknar alla djur
  • Känna till vad som skiljer djur och växter
  • Kunna redogöra för hur djur grupperas
  • Kunna berätta om hur djur är anpassade till olika miljöer

Nedan följer ord och begrepp som eleverna kommer att få arbeta med i området. Prata gärna om orden hemma.

brosk – material som är mjukare än ben och som förekommer till exempel i öron och näsa
cellandning – förbränning som sker inne i cellerna, när energi frigörs genom att socker bryts ner
däggdjur – djur som ger di till sina ungar
fiskar – ryggradsdjur som lever i vatten
fullständig förvandling – utveckling från befruktat ägg till, via puppa, till fullvuxen insekt
fåglar – ryggradsdjur med näbb, vingar och två ben, som andas luft
förbränning – när lagrad energi omvandlas till exempel rörelse- eller värmeenergi
groddjur – ryggradsdjur som först lever i vatten och andas med gälar, men sedan utvecklar lungor och även lever på land
gälar – andningsorgan för andning i vatten
inre befruktning – befruktning som sker inne i honans kropp
kräldjur – växelvarma ryggradsdjur, som har kroppen täckt av plåtar och som utveckar ägg
leddjur – grupp av ryggradslösa djur som alla har ett yttre ledat skelett, den artrikaste gruppen av ryggradslösa djur
luftmotståndet – när luften hindrar något
mjölke – fiskars spermier
nedbrytare – bakterier, djur och svampar som levare av och bryter ner döda växt- och djurdelar
ofullständig förvandling – utvecklingen från ägg till fullt utvecklad insekt som vissa insektsarter går igenom
plankton – mikroskopiskt små organismer som svävar i vatten
rom – äggen som fiskarna lägger
ruvar – när fåglar ligger på äggen för att de ska hålla sig varma
ryggradsdjur – djur som har ett inre skelett som håller uppe kroppen
ryggradslösa – djur som inte har någon ryggrad, leddjuren som ingår i den här gruppen har till exempel sitt skelett på utsidan av kroppen
tyngdpunkt – punkt i ett föremål där man kan tänka sig att hela föremålets tyngd ligger
yttre befruktning – befruktning som sker utanför honans kropp
ämnesomsättningen – alla kemiska reaktioner som sker i levande organismer

Källa: https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-4-6/article/72018e4c-8f66-426f-9bb0-bd3a0b60d019

Information från skolledare angående föräldraråd Gustavslundskolan 23 maj

Den 23 maj är det dags för föräldrarådsmöte för Gustavslundskolan. Representanter för årskurs fyra är Karin Albén (David) och Martina Klevegård Samuelsson (Hugo). Har ni några frågor som ni vill ska tas upp på mötet så får ni gärna höra av er till dem eller om ni mejlar direkt till Anton Wijk. Anton ser gärna att alla frågor mejlas in i god tid innan mötet.

Från Anton Wijk och Johanna Nordin:

Gustavslundskolans föräldraråd 20180523

Vi ses i fyrornas klassrum kl. 18.00–19.00.

Dagordning

§1 Genomgång av föregående protokoll

§2 Fruktstund-avgiftsfri skola

§3 Kränkande behandling (Info kring rutiner, och anmälan)

§4 Utvärdering av läsår 2017-2018

§5 Prioriterade utvecklingsområden 2018-2019

§6 Planerade förändringar i organisationen

§7 Övriga frågor

Anmäl gärna era övriga frågor i god tid till anton.wijk@vaxjo.se

Varmt välkommen!

Anton Wijk, rektor

Johanna Nordin, biträdande rektor

Matematik

Den här veckan har vi startat upp arbetet med området vinklar (geometri). Vi har haft genomgångar om hur olika vinklar kan se ut, vad de har för namn och vad det är som kännetecknar dem. Vi har också gått igenom triangelns vinkelsumma och hur man kan bestämma vinklar med hjälp av gradskiva.

Efter avslutat område är målet att eleverna ska kunna:

  • rät vinkel, spetsig vinkel, trubbig vinkel och rak vinkel
  • veta att vinkelsumman i en triangel alltid är 180 grader
  • bestämma hur stor en vinkel är i en triangel när man vet hur stora de andra två vinklarna är
  • använda gradskiva för att bestämma vinklar
  • rätvinklig, liksidig och likbent triangel
  • räkna ut area och omkrets på trianglar

 

Matematik-Biologi

I matten har vi börjat arbeta med kort division. Det vi märker är att många fortfarande behöver träna mer på multiplikationstabellerna. Träna, träna, träna…  (gärna en kort stund varje dag till de sitter).

I biologin den här veckan har vi arbetat med temat med extra fokus på miljömärken och avfall. Vi har tittat på vad de vanligaste miljömärkerna står för och vad man kan hitta dem. Vi har haft diskussioner om vad man kan tänka på och vad man själv kan göra för att påverka miljön så lite som möjligt. Även det lilla man gör kan göra skillnad på sikt. Eleverna har även fått göra en fyra hörn övning där de fått ta ställning till olika påståenden.

Matematik vecka 7

Den här veckan har eleverna fått skriva ner hur en vardag kan se ut för dem. De har sen fått skriva frågor utifrån detta. Ex Hur många timmar/min är jag i skolan. Hur många minuter spelar jag tv-spel, Hur länge är jag på träningen? osv. Till frågorna har de även fått skriva ett facit där de tydligt fått redovisa för hur de själva hade löst uppgiften. Efter sportlovet ska eleverna få lösa varandras frågor/uppgifter.

Test energi

Fredagen den 2 mars kommer eleverna att skriva ett test inom området energi.

I måndags fick eleverna ut en sammanfattning på det vi arbetat med samt instuderingsfrågor som kan vara till hjälp när de repeterar och tränar (frågorna finns på sista sidan). Eleverna kan även ta hem tankekartor om energikällor för att fördjupa sig ytterligare (4 st).

Sammanfattningen kommer även att läggas ut i google Classroom (fysik).

De kan också använda Gleerups.se för att repetera.

Matematik

På matematikportalen (Gleerups) ligger det en planering hos eleverna som heter supertränaren.  Jag ser gärna att eleverna försöker arbeta klart med den så snart som möjligt (helst innan klockan 18 i morgon). En del elever kommer att behöva arbeta lite extra med detta hemma (idag och i morgon).

Eleverna loggar in med sin e-post och det lösenord de själva bestämt på https://gleerupsportal.se/login/

__________________________________________________________________________________________________

I matten har vi börjat arbeta med uppställning multiplikation. Vi tränar på att ställa                      upp, exempelvis;            45*6       213*5          3,7*7           1,53*5        32*45

Fysik – Energi

Förra veckan fick eleverna bygga energiburkar. Tanken med burkarna är att få eleverna att bli medvetna om att det hela tiden sker olika energiomvandlingar (energin byter form). Vi har pratat om sju olika energiformer; strålningsenergi, värmeenergi, elektrisk energi, kemisk energi, rörelseenergi, lägesenergi och kärnenergi.

Vi har också börjat att titta på energiflöden som innebär att det finns olika sätt för energin att överföras, byta form eller flyttas. Detta gör den genom strålning, strömning eller ledning.

Kommande vecka kommer vi att titta lite mer på de olika energikällorna som vi använder för att få energi. De delas in i förnybara och icke förnybara. Förnybar energi tar inte slut och till den hör vattenkraft, vindkraft, solenergi, biogas och geotermisk energi. Kol, olja, naturgas och kärnkraft är exempel på icke förnybar energi. Den energin kommer att ta slut och påverkar vår miljö på ett negativt sätt.

Nedan följer mål och begrepp som eleverna ska kunna efter avslutat område:

  • Kunna förklara hur energin kan omvandlas, men aldrig försvinna
  • Kunna förklara hur energi flyttar sig mellan föremål som har olika temperatur
  • Veta vad som menas med isolering
  • Känna till olika fossila och förnybara bränslen och hur de påverkar klimatet och vår miljö

Viktiga ord och begrepp

  • energi
  • elektrisk energi
  • strålningsenergi
  • värmeenergi
  • lägesenergi
  • rörelseenergi
  • kemisk energi
  • energiprincipen: Energi kan aldrig skapas eller förstöras på nytt, den kan bara omvandlas
  • omvandlas
  • energiflöde
  • strålning
  • ledning
  • strömning
  • isolering
  • energikälla
  • förnybar energi
  • icke förnybar energi
  • fossila bränslen
  • växthuseffekten

Matematik

I matten arbetar vi nu med tid. Eleverna fick innan jul göra en fördiagnos där vi kollade av den analoga och digitala klockan. Resultatet av den visade att vi behöver jobba lite extra med digital tid. Träna gärna lite extra hemma. I området kommer eleverna på olika sätt få träna på att räkna med tid. Det kommer innefatta både analog, digital samt kunna använda dagar, veckor, månader och år. Vi tittar på strategier för att lösa liknande problem nedan.

Exempel på uppgifter:

Hur många sekunder är 4 min och 30 sek?

Hur många timmar är 3 dygn och 12 timmar?

Klockan är 15:00. Hur mycket är klockan 2 timmar och 40 min senare?

Hur lång tid har det gått från klockan 09:15-11:45?

Lisa börjar skolan klockan 8:15. Det tar 25 min för dem att cykla till skolan. När behöver hon cykla hemifrån?

Kalle börjar skolan klockan 8:15. Det tar kalle 14 min att cykla till skolan. Innan Kalle cyklar behöver han äta frukost (25 min), klä på sig (5 min) och borsta tänderna (2 min). När behöver Kalle senast gå upp för att hinna i tid till skolan börjar?

Nytt digitalt läromedel

Kommande två månader har årskurs 4 fått möjlighet att testa på ett nytt digitalt läromedel. Det innefattar alla ämnen förutom slöjd, bild och idrott. Efter två månader kommer skolan ta ett beslut om vi ska fortsätta. Vi kommer att använda det dagligen vilket gör det extra viktigt att eleverna har med sina ipads (viktigt att det är laddade).

Eleverna loggar in med sin skolmail och det lösenord de själva har bestämt på https://gleerupsportal.se/login/

De använder sittt förnamn.efternamn@skola.vaxjo.se

Har man glömt sitt lösen så trycker eleverna på ”glömt lösen” på inloggningssidan där de sedan får återställa med att skriva in sin mejl – gå till sin mejlinkorg – följa länken – sen välja ett nytt.