Här kommer lite information inför årskurs 5.

• Kristofer Ingemarsson undervisar i matematik och no.
• Ulrika Bengtsson undervisar i svenska och matematik.
• Elin Wall undervisar i engelska och so.
• Maria Nilsson undervisar i bild, teknik och ansvarar för biblioteksbesöket.
• Jim Gustafsson undervisar i idrott och ansvarar för pulsen.
• Gudrun Holmberg undervisar i trä och metallslöjd.
• I musik blir det vikarie för Björn som ska vara pappaledig.
• Textilslöjd är ej klart då Birgitta ska byta arbetsplats.
• Emma kommer att vara mammaledig under årskurs 5.

Vi gör fyra elevbyten. Det betyder att i blått rum blir det 22 elever, gult 24 och rött 24. Enligt nya GDPR-lagen så skriver vi inte ut några namn. Eleverna vet vilka byten vi gör! 🙂

Vi har haft förmånen att bygga upp ett litet minibibliotek med gruppläsningsböcker. Under några år har vi köpt in 9 olika titlar i 25 exemplar. Det betyder att vi tillsammans kan djupläsa  skönlitterära böcker. Vi varierar med att jag läser högt, eleverna läser högt och tystläsning. Efter  en stunds läsning får eleverna svara på frågor men också reflektera över innehållet. Just nu läser vi en bok som heter ”Brorsan är kung” av Jenny Jägerfeld. Det är en bok med en stark, rolig och sorglig berättelse om att få vara den man är. Be gärna barnen berätta om innehållet!

En fantastisk bok!// Ulrika

Idag har vi börjat arbeta med området djur. Eleverna har i par fått skriva ner djur och sen delat in dem på valfritt sätt i grupper ex efter färg, var de lever, hur de ser ut mm. Efter det pratade vi om att djuren delas in i två grupper, ryggradsdjur och ryggradslösa djur. Till ryggradsdjuren hör fåglar, däggdjur, fiskar, kräldjur och groddjur. Till de ryggradslösa hör tagghudingar, leddjur, maskar, nässeldjur, blötdjur, svampdjur, maskar och urdjur.

Mål med området djur:

• Veta vad menas med cellandning
• Känna till vad som kännetecknar alla djur
• Känna till vad som skiljer djur och växter
• Kunna redogöra för hur djur grupperas
• Kunna berätta om hur djur är anpassade till olika miljöer

Nedan följer ord och begrepp som eleverna kommer att få arbeta med i området. Prata gärna om orden hemma.

Den 23 maj är det dags för föräldrarådsmöte för Gustavslundskolan. Representanter för årskurs fyra är Karin Albén (David) och Martina Klevegård Samuelsson (Hugo). Har ni några frågor som ni vill ska tas upp på mötet så får ni gärna höra av er till dem eller om ni mejlar direkt till Anton Wijk. Anton ser gärna att alla frågor mejlas in i god tid innan mötet.

Från Anton Wijk och Johanna Nordin:

Gustavslundskolans föräldraråd 20180523

Vi ses i fyrornas klassrum kl. 18.00–19.00.

Dagordning

§1 Genomgång av föregående protokoll

§2 Fruktstund-avgiftsfri skola

§3 Kränkande behandling (Info kring rutiner, och anmälan)

§4 Utvärdering av läsår 2017-2018

§5 Prioriterade utvecklingsområden 2018-2019

§6 Planerade förändringar i organisationen

§7 Övriga frågor

Anmäl gärna era övriga frågor i god tid till anton.wijk@vaxjo.se

Varmt välkommen!

Anton Wijk, rektor

Johanna Nordin, biträdande rektor

Den här veckan har vi startat upp arbetet med området vinklar (geometri). Vi har haft genomgångar om hur olika vinklar kan se ut, vad de har för namn och vad det är som kännetecknar dem. Vi har också gått igenom triangelns vinkelsumma och hur man kan bestämma vinklar med hjälp av gradskiva.

Efter avslutat område är målet att eleverna ska kunna:

• rät vinkel, spetsig vinkel, trubbig vinkel och rak vinkel
• veta att vinkelsumman i en triangel alltid är 180 grader
• bestämma hur stor en vinkel är i en triangel när man vet hur stora de andra två vinklarna är
• använda gradskiva för att bestämma vinklar
• rätvinklig, liksidig och likbent triangel
• räkna ut area och omkrets på trianglar

I matten har vi börjat arbeta med kort division. Det vi märker är att många fortfarande behöver träna mer på multiplikationstabellerna. Träna, träna, träna…  (gärna en kort stund varje dag till de sitter).

I biologin den här veckan har vi arbetat med temat med extra fokus på miljömärken och avfall. Vi har tittat på vad de vanligaste miljömärkerna står för och vad man kan hitta dem. Vi har haft diskussioner om vad man kan tänka på och vad man själv kan göra för att påverka miljön så lite som möjligt. Även det lilla man gör kan göra skillnad på sikt. Eleverna har även fått göra en fyra hörn övning där de fått ta ställning till olika påståenden.

Den här veckan har eleverna fått skriva ner hur en vardag kan se ut för dem. De har sen fått skriva frågor utifrån detta. Ex Hur många timmar/min är jag i skolan. Hur många minuter spelar jag tv-spel, Hur länge är jag på träningen? osv. Till frågorna har de även fått skriva ett facit där de tydligt fått redovisa för hur de själva hade löst uppgiften. Efter sportlovet ska eleverna få lösa varandras frågor/uppgifter.

Fredagen den 2 mars kommer eleverna att skriva ett test inom området energi.

I måndags fick eleverna ut en sammanfattning på det vi arbetat med samt instuderingsfrågor som kan vara till hjälp när de repeterar och tränar (frågorna finns på sista sidan). Eleverna kan även ta hem tankekartor om energikällor för att fördjupa sig ytterligare (4 st).

Sammanfattningen kommer även att läggas ut i google Classroom (fysik).

De kan också använda Gleerups.se för att repetera.

På matematikportalen (Gleerups) ligger det en planering hos eleverna som heter supertränaren.  Jag ser gärna att eleverna försöker arbeta klart med den så snart som möjligt (helst innan klockan 18 i morgon). En del elever kommer att behöva arbeta lite extra med detta hemma (idag och i morgon).

Eleverna loggar in med sin e-post och det lösenord de själva bestämt på https://gleerupsportal.se/login/

__________________________________________________________________________________________________

I matten har vi börjat arbeta med uppställning multiplikation. Vi tränar på att ställa                      upp, exempelvis;            45*6       213*5          3,7*7           1,53*5        32*45

Förra veckan fick eleverna bygga energiburkar. Tanken med burkarna är att få eleverna att bli medvetna om att det hela tiden sker olika energiomvandlingar (energin byter form). Vi har pratat om sju olika energiformer; strålningsenergi, värmeenergi, elektrisk energi, kemisk energi, rörelseenergi, lägesenergi och kärnenergi.

Vi har också börjat att titta på energiflöden som innebär att det finns olika sätt för energin att överföras, byta form eller flyttas. Detta gör den genom strålning, strömning eller ledning.

Kommande vecka kommer vi att titta lite mer på de olika energikällorna som vi använder för att få energi. De delas in i förnybara och icke förnybara. Förnybar energi tar inte slut och till den hör vattenkraft, vindkraft, solenergi, biogas och geotermisk energi. Kol, olja, naturgas och kärnkraft är exempel på icke förnybar energi. Den energin kommer att ta slut och påverkar vår miljö på ett negativt sätt.

Nedan följer mål och begrepp som eleverna ska kunna efter avslutat område:

• Kunna förklara hur energin kan omvandlas, men aldrig försvinna
• Kunna förklara hur energi flyttar sig mellan föremål som har olika temperatur
• Veta vad som menas med isolering
• Känna till olika fossila och förnybara bränslen och hur de påverkar klimatet och vår miljö

Viktiga ord och begrepp

• energi
• elektrisk energi
• strålningsenergi
• värmeenergi
• lägesenergi
• rörelseenergi
• kemisk energi
• energiprincipen: Energi kan aldrig skapas eller förstöras på nytt, den kan bara omvandlas
• omvandlas
• energiflöde
• strålning
• ledning
• strömning
• isolering
• energikälla
• förnybar energi
• icke förnybar energi
• fossila bränslen
• växthuseffekten